Agility Studium

2 ag-cert i Oxelösund

Publicerad 2013-05-06 23:48:00 i Agility,

Helgens tävling gick i Oxelösund(alla loppen finns på film nedan). Jag hade inga förväntningar på något storartat eftersom jag knappt tränat agility under april. Ingen kontaktfältsträning hade det i alla fall blivit.
 
Dag 1: 4 maj
 
Jag bestämmer mig för att stryka Ja-sons alla 4 lopp. Han har varit kass i ett bakben men verkade nu o.k. Ville inte börja med 4 lopp efter vilan, utan ville vara mer kall och tänka på hundens bästa.
 
Rozz hade en bra start på dagen. Tyvärr gjorde han precis så som jag visade och det blev disk i första loppet, som var Agility A. Jag sprang solo. Jag sprang som jag gick banan; utan hund.
Hopp A gick lite bättre. En rivning och en tid som hade räckt till en 3e placering(och championat).
I Agility B slog vi till med vinnst och vårt första agility- cert! Även snabbast tid. Dock hade jag väldigt tur på kontaktfälten. Det är domaren som dömer, men jag trodde jag hade 10 fel när jag kom i mål.
Det andra hopploppet, hopp B, blev det en vägran då Rozz tog ett eget initiativ och stack mot en tunnel istället. Men jag lyckades rädda honom. Kul att han tänkte själv i alla fall!
 
Dag 2: 5 maj
 
Ja-son fick nu vara med, vilket han visade med all sin kraft. I hopploppet gick han jättebra fram till slutet då jag skulle ha varit mer på allerten, annars hade vi nollat och inte blivit diskade.
I agilityloppet fick han bara köra på, så det blev 5 fel när han hoppade nergången på a-et.
 
Rozz har börjat göra det till en vana att riva 1 hopphinder per hopplopp. Nu fråntogs vi vinnsten på grund av det(och championatet). Han slarvade lite och jag förberedde kommande sväng lite för tidigt.
I agilityloppet var det vår tur igen att visa vad vi går för. Slog till med en 2a placering med bara 0,3 s. från vinnaren. Agilitycert nr 2 var nu vårt!
  
 

SM 2013

Publicerad 2013-04-18 15:23:35 i

Med 10st SM- pinnar i agility och 6st i hopp, stuga på Skrea Camping och resan till Falkenberg planerad försöker jag landa på rätt nivå av nervösitet. 
 
Detta blir mitt första individuella SM och jag vill mer än gärna sätta två nollor. Jag måste då hitta balans.
Blir jag för taggad går det fort men risken för rivningar är stor,
blir jag för samlad blir det garanterat en nolla, men det kommer inte gå fort...
 
Vi har sprungit 34 lopp än så länge i år varav vi fått ett resultat 88% , nollat 47% och blivit diskade 12% av loppen.
Jag hoppas vi förbättrar oss så att jag får bättre självförtroende.
 
 
 
 

Långa VS korta hållet

Publicerad 2013-04-05 10:29:00 i

Jag har ett tag nu funderat mycket på vilket man tjänar mest tid på; det långa hållet med mer fart, eller det korta hållet med mindre fart. I vissa situationer verkar det som mitt förnuft sviker mig. I en situation var det korta hållet 4m långt och det långa var 7m från ett hinder till nästa. Jag klockade fr.o.m det första hindret och stannade tiden efter fyra hinder fram. Det visade sig att det långa var 0,5s. snabbare. Jag kan tänka mig att i denna situationen skulle de minsta hundarna tjänat på det korta, min inte mina largehundar. 
 
Nedan följer två kompinationer som är insperirade av tävlingen i Rättvik i påskas. På den första kombinationen finns två lång alt. kort- situationer. 2- 3 och 9- 10.
 
 
Jag och alla som jag såg valde det korta hållet i båda situationerna. Mitt främsta argument för att jag tror det korta är snabbare 2- 5 är att det svänger 180 hgrader efter tunneln och mitt främsta argument för att ta det korta i 9- 11 är att det är för att det snart är mål och hunden hinner inte dra nytta av farten den får från det långa hållet.
 
Nästa kombination innehåller bara en lång alt. kort situation, 7- 8
 
 
Det naturliga hade varit att på träningen klocka 7- 11 eller 7- 12. Jag valde att ta det långa hållet här och jag såg att även Emma och Exs valde atttesta det. Resten av alla som jag såg tog det korta hållet.
Mitt argument här är att det blir en lång raksträcka efter 7an. Hunden landar alltid mer rätt hinder framför näsan. Det var ca 1m- 1,5m mellan den överstra vingen på 7an till vägringslinjen på tunneln. 
 
Inom ett snart träningstillfälle vill jag klocka båda situationerna med mina hundar och gärna med en mediumhund och en smallhund.
 

Rättvik = stolpe ut

Publicerad 2013-04-02 21:34:52 i Agility,

Andra tävlingen i klass3 för Rozz var 10 lopp i Rättvik. Jag har aldrig sprungit 5 lopp om dagen förr, så jag viste att det fanns en risk för att vi skulle ha svårt för att hålla ihop de sista loppen på dagarna. Men det mentala var ganska bra denna helgen.
 
En sammanfattning: Om det inte vore för antingen mitt slarv eller min hunds så hade vi kört hem med 6 vinnster, 2 andraplaceringar och 2 top3 placeringar.
 
Men det var stolpe ut i varje lopp. Rozz rev, Rozz gav mig fingret när jag gav komando, jag sprang inte eller så var jag helt off. Varje lopp var det antingen han eller jag som orsakade att vi inte fick visa vad vi kan.
 
Men det blev iaf en andraplacering + cert med ca 0,4s till vinnaren trots ett stopp när jag gjorde en handlingsmiss och skickade honom fel.
 
Jag bryter ihop och kommer igen!
 

SBK och landslagsuttagningar

Publicerad 2013-01-22 14:04:20 i

Igår kom plötslig info från SBK om att de inte håller någon uttagning till EO. Plötsligt är det "först till kvarn" som gäller. Hade det hänt om agility stått på egna ben? Hade inte en fristående agilityorganisation satsat på internationella mästerskap än bara VM och NM?
Det är oerhört viktigt att vi nu kraftsamlar och för ut budskapet till så många som möjligt att SBKs skrämseltaktik är lögn och förbannand dikt.

1. Ett byte av huvudman innebär inte att man utkastad från den lokala klubben! Det har inte med varann att göra.

2. Agilityn skulle klara ekonomi alldeles utmärkt utan SBK. SBK är tung koloss som bränner pengar på helt fel saker och vill naturligtvis behålla så mycket intäkter som möjligt.

3. Det finns gott om folk som vill jobba ideellt för agilityn, Dock inte så länge det ligger under SBK.
 
Sprid budskapet!
 
vidare läsning:
http://agilitybiten.wordpress.com/2012/12/31/huvudmannaskap-for-agility-vad-ar-det/
 
http://www.klickerklok.se/agilityn-maste-byta-huvudman/
 
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
När det ändå snackas så mycket om förvirringen av landslagsuttagningen. Jag vet att det kommer att ske en delvis subjektiv bedömning. Subjektiv betyder: personlig, ensidig, partisk, med en sanningshalt som varierar beroende på vilken person man refererar till. Med andra ord är subjektiv bedömding känslor och tycke.
Jag är emot en subjektiv uttagning till landslaget.
Tyvärr spelar känslor in i en subjektiv uttagning och utifrån det kan man fastställa:

Jag kommer antingen att 1) bedömas över min kapacitet/nivå eller 2) bedömas under min kapacitet/nivå.
Det är oavsett vad bedömaren tycker om mig och oavsett om 1 eller 2 blir fallet så påverkas jag, och alla andra som bedöms, negativt. Det blir orättvist.
Det samma gäller domare på tävlingar som givetvis ger en subjektiv bedömning, men vi kan väl stanna där? Det ända positiva med en subjektiv bedömning är att om man har oflyt under uttagningarna så har man fortfarande en chans.
 
 

Detta kommer att förändra ditt liv!

Publicerad 2012-12-02 11:31:00 i

http://www.omfgdogs.com/
 
Detta är en hemsida som jag rekomenderar alla att gå in på.
Alla har en favorithund och jag kan garantera att du kommer att hitta en bland alla dessa. Denna hund kommer att ledsaga dig genom livet!
 
Känner du dig nere och deprimerad? Behöver du eller känner du någon som behöver muntras upp? Då är denna hemsida för dig!!! :D
 
http://www.omfgdogs.com/
 
http://www.omfgdogs.com/
 
http://www.omfgdogs.com/

Ja-sons SM- historia

Publicerad 2012-12-01 23:11:11 i Ja-son,

Jag har erfarenheter om att ha en omogen hund i 3an. Ja-son var 2 år och 3 månader när han startade i klass3 för första gången. Han är inte den hunden som alltid tillhör top5 och ibland inte ens top10 när vi gör perfekta nollor. Men jag visste redan då att om vi nollar mycket kan det hjälpa min agilitykarriär enormt. Första året i 3an hade vi ca 60- 70% diskningar och jag hade nollat 2 gånger i vardera klass som lett till 2 cert.
 
Nästan samma statistik följde nästa år; 60% disk, 2 nollor men fler bra lopp. Jag kommer tydligt ihåg att vi hade 5 fel i 12 lopp på raken varav alla hade tider till en top5 placering. Trotts bara 2 nollor, lyckades vi nästan kvala till SM 2010. På sista tävlingen och sista loppet behövde vi en pinne och missar den med 0,5s.
 
Nästa säsong släppte väldigt mycket och nollorna börjar trilla in. Ja-son blev champion i båda klasserna och i september hade vi två ag-pinnar kvar. Ändå lyckas jag sätta mig i samma situation igen. Sista loppet, sista chansen att ta mig till SM 2011. Ja-son sätter alla k-fält och river inga hinder. Ändå säger speakern "5 fel". Det var tydligen nergången på balansen. Men jag var extra noga där vet jag och såg till att han nästan stannade halvvägs på k-fältet. Jag har inte riktigt kommit över den domarmissen.
 
I kvalet till SM 2012 upprepar sig historien. Sista ag- pinnen sista tävlingen. Givetvis går Ja-son ur slalomen och resten blir pannkaka. Vi hade flera nollor som hade lett till den sista sm-pinnen om det inte vore så att folk åkte land och rike runt för att plocka poäng till European Open- 12 kvalet.
 
Ja-son är snart 7 år och har precis kvalat till sitt första individuella SM, SM2013
Små detaljer har ändrats i min mentalitet sedan jag skaffade Rozz och fick reda på att han kanske har lite potential att gå långt. Är man inte redo för 3an ska man inte tävla i trean.

Mentalitet: Harmonia

Publicerad 2012-11-05 19:28:00 i

Jag har upptäckt att jag inte kan göra två saker samtidigt. Antingen får jag ha halvkoll på hunden och peppa honom genom banan eller så är jag lugnare och har full koll på honom. Jag väljer det senare.

Tillsammans med mina hundar vill jag uppnå vad de antika grekerna kallar för "harmonia". Harmonia översätts många gånger felaktigt till "harmoni" vilket inte är rätt. Harmonia ligger närmare "två delar som sitter perfekt ihop", d.v.s. typ fog. Harmonia har inget med samklang eller liknande att göra.
Det stämmer att ett ekipage kan vara i harmonia men inte harmoni när de tävlar.

Med den nya regeln som tillåter ett ekipage att stanna kvar i 1an eller 2an så länge de önskar, ger alla icke- klass3 ekipage en chans till att hitta harmonia innan de klassar upp sig. Med harmonia kan man lita på sin hund i nästan alla situationer. Det är därför man idag kan sätta högre krav på nya klass3 ekipage. Om du inte litar på din hund och upplever er som en enhet på banan, varför är ni då i klass3? Givetvis finns det många anledningar till att man klassar upp sig i 3an utan att vara i harmonia vilka jag inte vill gå vidare i.

Den vanligaste fällan tror jag är att man upptäcker att man har en väldigt duktig hund som mycket väl skulle kunna hävda sig i toppen av klass3. Men på grund av sin egen ivrighet, och kanske ibland naivitet, gör man misstaget att starta klass2 så fort som möjligt och därefter klass3 så fort som möjligt. Det innebär att en talangfull unghund kommer att vara i klass tre redan efter första tävlingssäsongen.

Näst sista agilitytävlingen 2012

Publicerad 2012-10-08 17:21:00 i Agility,

Den näst sista tävlingen blev i Nacka. 4 st klass 2 för Rozz.
Vi fick 10 fel i första loppet(ag2A). En rivning, han svängde för tight... och han missade uppgången på balansen. Men snabbast tid hade han.
 
Andra loppet, ag2B, fick han två stora svängar. En i början och en efter balansen. Eftersom han har running och jag har inte tagit tag i att träna sväng efter balansen, svävade han ut ganska långt. Men vi vann och hade även där bästa tiden.
 
 
 
 
 
 
 
Första hopploppet, ho2A, var OK+ eller Bra -
Jag gör 3 handlingsmissar som lägger till nästan 3 s. på loppet :/ Det är nollat men vi kommer 3a. Jag hittar flera ställen som jag kunde ha gjort annorlunda och offencivare. Problemet är att jag inte vet vad jag hinner och inte hinner. Så jag är nöjd med loppet men inte med olaceringen.
 
 
 
 
 
Sista loppet för dagen var ho2B. Jag var supertaggad. Att slå Rozz i tid gör man bara en gång. Det är en engångsföreteelse som måste betalas dyrt. Jag och Rozz nollar och slutar 3a -_-
Se på klippet var vi förlorar vinsten.
 
 
 
 
Men nöjd med dagen är jag. 0 diskningar 3 nollor och en 10 felare.
Därmed avslutar jag nästan året. Jag avslutar även det första kapitlet i äventyret om Rozz som ag-hund. Rozz hade vunnit nästan alla gånger han nollat, but all things come to an end :) Det ska mycket till för att Rozz ska bli besegrad i tvåan.
 
Rozz statistik 2012(innan den sista tävlingen som blir i Åkersberga ridhus):
Nollor: 33,3% varav vinster: 28,8%
Kommit runt: 62,2%%
Disk: 37,7%
 
//Tobbe och Rozz the Boss

TEAM Snubblar

Publicerad 2012-09-17 21:28:29 i

Rozz har fått äran att vara med i ett lag: Team snubblar
 
kolla in vår hemsida: http://team.snubblar.se/
den är fortfarande under uppbyggnad.
 
Vi kommer att debutera i Kistamässan i januari.
 

"Vi snubblar inte mer än vanligt"
- Steam Snubblar

BOLLNÄS!

Publicerad 2012-09-11 12:59:00 i Agility,

I helgen fick jag chansen att testa mitt nya campingtält!
Jag och grabbarna tog en tripp till djupaste Norrland, Bollnäs. Vi har aldrig varit så långt upp och jag kan intyga att det är höst där nu, frost i gräset i september är inte OK!
 
Jag körde upp på fredagen och var framme runt 15,00. Tältet var uppe runt 16,30.... Det visade sig att manualen som låg med tältet inte var till mitt tält. Men upp kom de iaf. När jag hade gått och lagt mig och somnat så märker jag ca 02,30 att min rumpa vidrör marken och är iskall. Jag ligger på en uppblåsbar madrass som inte längre var uppblåst. Det blev inte mer sovande efter det. På fm packade jag ihop och tog in på ett vandrarhem och sov sista natten där.
 
Hela helgen hjälpte jag till på tävlingen. Jag förundrades över att de hade döpt banorna till "Bana1", "Bana2" och "Bana3". Varför inte döpa de till "Gammel- Smurf", "Snabb- Smurf" och "Snubbel- Smurf"?
 
Loppen: Jag började med att springa Rozz lopp båda dagarna. Jag hade nr 3 i Hopp2 som var första klassen. Efter banvandringen satte de igång direkt. Inga 10 min chans att värma hunden trots att det var morgon och jättekallt. Jag hinner byta byxor, skor och hämta min hund. Sedan ska jag direkt in. Jag är stel, Rozz är stel, jag har huvudet under armen, Rozz är uppe i värsta stressen. Givetvis leder detta till disk. Rozz tog slalomen varje gång han såg den. Men de 8 första hindren gick felfritt!

Ag loppet gick bättre. Snabbast tid med bara 0,74 s. Fast det är med en stor sväng då jag hamnade efter när jag halkade två hinder innan och Rozz halkade efter en tunnelutgång. Så där fanns mycket tid att plocka. Rozz rev dock andra hindret.
 
Jag har studerat den tyska handlingen på youtube den senaste tiden. Jag tycker den är intressant och lite speciell :) I Bollnäs fick jag chans att testa att baka in den i Ja-sons lopp, och vilken superhund det blev av honom. Kändes mycket bättre, snabbare och säkrare! :D
Hade han inte rivit SISTA HINDRET i agklassen hade han blivit 3a!
 
Hoppklassen gick sådär. P.g.a. min nya handling var han mycket snabbare och jag visste inte hur han reagerar i alla situationer än, så det blev två rivningar och en jättesvängen Arne.
 
Nästa dag gör Rozz två superbra lopp. Hopploppet får han en OK sväng, inte bra men godkänd, då han se slalomen rakt fram men ska svänga vänster 180 grader. Han river dock ett hinder... bästa tid.
 
Agloppet var absolut perfekt, utom att han svänger för tight på ett hunder och river hinderstödet... bästa tid.
 
Ja-son gick i samma spår som föregående dag.
 
 

Dubbelvinst igen!

Publicerad 2012-09-03 11:23:00 i Agility,

För fjärde gången i år och sin karriär tar Rozz hem förstapris i båda klasserna! :)
Denna gången skedde det på Stockholm Södra Brukshundsklubb. På grund av regn var planen täckt av hal lera och hundarna gick därför inte på maxfart. Jag hade inga förväntningar på att Rozz skulle klara underlaget eftersom vi aldrig sprungit i så extrem lera.
 
Nu är Rozz, på pappret, redo för klass3. Men det är dumt att klassa upp en omogen, icke färdigväxt unghund i 3an nu. Han har minst 6 månader kvar och det finns lite mer muskler att bygga i hans bakben så att han kan ta längre kliv.
Jag tänker avsluta med några visdomsord:
 
"Låta inte ditt huvud rulla för långt. Fokusera på vägen och äventyret till dina mål och njut av att se din fantastiska hund utvecklas."
                                  -Åsa Emanuelsson
 

Doggy Professional Agility Cup

Publicerad 2012-08-31 21:57:00 i Agility,

DPAC gick i Göteborg och jag har bara en sak att säga om den staden: Hugg ner alla förbannade trafikljus!
 
Men jag ska väl skriva om cupen i stället :) Det kunde inte gå bättre för Team Sjöberg än vad det gjorde!!!
 
Filmerna kommer att få tala för sig själva men lite måste jag skriva. Uppvärmningsklass medium vanns av Andreas och Trolle, Uppvärmningsklass large vanns av mig och Rozz (med massor av mer tid att tjäna) och tredjeplaceringen till mig och Ja-son.
 
Jag hade inte kvalat och dedikerade resten av dagen min uppmärksamhet åt att stötta lillebror och se till att han inte gjorde något dumt!
 
 
 
 

När det gällde så var Andreas lottad som sist i klassen. De startade sist och gick in och slog alla andra i medium!
 
 
 
Nästa lopp var ag-klassen och eftersom Andreas och Trolle vann hopp startade de sist av alla. Det är inte lätt att gå in och veta att alla som nu har nollat innan mig hoppas på att jag gör bort mig och publiken vet att jag var bäst förra klassen. Mina tips åt Andreas var: "is i magen, eld under fötterna" "better safe, than sorry" " offensiv safing"
Resultatet blev att han och Trolle tog hem hela skiten! Det är bara att lyfta på hatten när han går förbi :)
 
 
 

Springa med familjens hundar

Publicerad 2012-08-31 11:30:33 i Agility,

Nu är det så att jag fick äran att springa med min brors medium sheltie, Trolle, i Rönne! Jag kan nog räkna på ena handen hur många gånger jag har sprungit med honom innan. Andreas hade streckt en muskel i ryggen när vi satte upp tältet och lämnade över Trolle i mina händer sista loppet. Trolle var jättehärlig att springa med, tyvärr en disk p.g.a. att han inte hann bromsa och tar fel hinder.
 
 
 
I Bjuv ville mamma av någon anledning att jag skulle springa med hennes aussie Dobby i lagklass hopp. Dobby är en clown och följde mig hela vägen in i mål! Coolt som fan var det.
 

Dubbelvinst i Simrishamn

Publicerad 2012-08-31 10:52:16 i Agility,

Rozz när han är som säkrast. Klass1 tävlingen i Simrishamn resulterade i en demonstration i "Fungerande arbete mellan hund och förare i agility". Två vinster. Det bästa loppet var definitivt agilityloppet. Jag gör samma misstag två gånger. Hade inte is i magen vid hinder 6 som resulterade i en lite för stor sväng och jaakkon på hindret innan balansen skulle jag igen ha stått kvar i 0,2 s. längre.
 
 
 
I hopploppet halkar jag till och förlorar skallen och Rozz förlorar därför sin fart.
 
 

Slottshoppet 2012

Publicerad 2012-08-31 10:34:00 i Agility,

Även om Rozz vann två lopp av 12 (6 i ettan och 6 i tvåan) under Slottshoppet i Uppsala och kom runt i 9, var det Ja-son som regerade! Av 12 starter gjorde han 7 nollade lopp varav 5 gav SM-pinne och kom runt i 8.

Anledningen till att han och jag gjorde så bra ifrån oss måste vara den nya frisyren :)

Rozz alla femfelare beror, enligt min teori, på att vi inte riktigt känner varandra på tävlingsplanen än. Ge oss ett år eller två.

Alla lopp blev inte filmade och jag lägger ut de som är värda att titta på. Fler riktigt bra lopp på båda hundarna finns på FJimmyBlues kanal om någon är intresserad. Jag börjar med Rozz lopp:

 
 
Superhunden Ja-sons lopp:
 
 

Tävling i Nynäshamn 13/5- 12

Publicerad 2012-05-13 19:47:59 i Agility,

Den 13/5 var det tävling i nynäshamn. Full koncentration på kontaktfälten och ös utan dess like i hoppklassen var målen inför dagen.

Jag började att springa agilityloppet. Inför loppet taggade vi med en ny, handgjord, leksak som jag bett Malin Lindskog att göra. Rozz har nog aldrig gått igång så mycket på en leksak som denna! :) Både han och jag var nu på G. Jag var tvungen att säga åt mig själv att jag skulle tänka på kontaktfälten och inte på att tagga upp honom till 1000.
När jag började springa "tänkte", "kände" jag: "Fan va benen rör sig snabbt, men jag kommer ingen stans!" Denna observation var mycket riktig och därför kunde jag inte vara i tid. Se här:



Nu var det bara att tagga till hopploppet! Trots att det var en mycket oinspererande bana, lyckades vi ganska bra och det hade varit en vinst om jag inte hade varit i mål innan Rozz hoppat det sista hindret...





Bättre lycka nästa gång!!!

Sommarkläder för Ja-son

Publicerad 2012-05-09 14:37:34 i Ja-son,

Sommaren är snart här och Ja-son flåsar redan som en gnu. Han fick extra korta shorts detta året. Även framben och mage har blivit kortklippta. Oavsätt vad hans uppfödare säger så är han fin! Han trivs i kortkort och han ska badas innan landslagsuttagningen så han kan slå så många BC som möjligt eller bli bästa aussie på uttagningen. Det är vårt mål! Bästa aussie på landslagsuttagningen.
Jag anser att vi har goda chanser, han är inte den snabbaste men grabben som kör honom är bäst.

Oxelösund 5-6/5 2012

Publicerad 2012-05-09 14:17:12 i Agility,

Dessa dagarna var det 6 klass 3 lopp som gällde. Det innebär att det bara var Ja-son som fick tävla. Eftersom det fortfarande går att kvala till EO 2012 så var vi inställda på att hamna långt ner i listorna redan innan vi stod på startlinjen.

Första dagen var det  2 ag-lopp och 2 ho-lopp. Första ag-loppet fick vi 10 fel, nergång balans för att jag var för het på gröten, och en rivning på näst sista hindret. Ja-sons fel.





Första ho-loppet fick vi också 10 fel varav båda var mest Ja-sons fel. Att han går in i slalom fel trots att jag visar rätt är inte mitt fel. Man kan givetvis argumentera att jag använder kanske fel hand. Men jag ville stoppa honom från att ta hopphindret till vänster. Han river även ett hinder. Kan bero på att jag var för nära honom, men jag är alltid jättenära så det är hans uppgift att inse det efter 5 år.






De andra loppen har samma historia som de två första. Utom 2a ho-loppet. När jag var på upploppet så blåste massa hinder omkull och jag väljer därför att bara skicka Ja-son rakt på det näst sista hindret. Jag viste att jag skulle behöva trycka lite på hans linje för att han skulle komma rätt till sista hindret, men han missar det och jag blir DQ när jag inte tar om sista som han nu sprang förbi. Jag ville inte riskera några skador  på min lilla panda. Jag borde kanske ha kört omlopp, men det orkade jag inte.
Första ho-loppet andra dagen blev det också DQ pga att jag ramlar iom att jag tvärnitar. Jag brukar vara lika snabb ner i fallet som jag är upp, men denna gången landade jag på magen. Jag glömmer även banan här. Jag körde lite tunnlar så Ja-son fick springa lite mer.

Jag märker att min egen träning har gett resultat. Känns som om jag springer fortare eller iaf accelererar fortare än innan :)

Hemtentan inskickad!

Publicerad 2012-05-04 11:57:28 i Tobias,

Äntligen har man kämpat sig igenom en hemtenta till! Denna tentan var lite annorlunda än de förra. Nu fick jag välja mellan 11 små frågor och bara skriva 4- 6 sidor. Jag trodde aldrig att det skulle gå att skriva en så kort tenta. Men det gick pga att frågorna var så små och omfattade inte mycket litteratur.

I början av skrivandet flöt allt på. Jag kunde få mycket mjölk ur kon och det vär även hög kvalité på det. Men när jag hade skrivit 3,5 sidor började kon sina. Jag kände mig tvungen att skriva iaf en halv sida till. Jag lyckades skriva 1,5 sidor till, men det var det sämsta jag läst. Det verkade som att min ko hade blivit utbytt mot en tjur. Resultatet från att mjölka en tjur blir arldig något man bör behålla, så jag raderade allt. I stället bestämde jag mig att skriva om absolut ingen ting, möjligtvis kan det ses som en sammanfattning. Efter att ha läst hela arbetetkändes det så här om det:


Hoppas min lärare förstår...

Klubbtävling på Huddinge HU

Publicerad 2012-05-01 17:07:33 i Agility,

Idag hade jag fått i uppdrag att döma på HHUs klubbtävling. Jag skulle rita en Ag1 bana och en lätt hoppbana som inte fick inehålla bl.a. slalom. Jag är nöjd med min egen insats som banritare eftersom jag har väldigt svårt att göra klass 1 typ. Jag gör felet och tänker "En grundtränad hund kan klara detta" och då blir det för svårt.

KM vanns av Maja och Zoro(Grattis!) . De är inte så övertygade att det hela var min förtjänst pga att de går kurs för mig och vi har bara haft ett tillfälle innan KM. Jag tar ändå åt mig lite grann :P kan inte se hur jag inte skulle ha med ett finger i vinsten :)

Blåbärsklassen togs hem av Sofia(Grattis!) som även dem är med på min kurs i Huddinge :)

Att mina kursare vinner båda klasserna i agility ser jag som tillräckligt vetenskapligt stöd för att kunna lägga fram följande induktiva argument:

Premiss 1: Maja och Zoro går agilitykurs för Tobias Sjöberg
Premiss 2: Sofia och Lisa går agilitykurs för Tobias Sjöberg
Premiss 3: Både Maja och Sofia vinner sin klass i KMet
-----------
Slutsats: Om man går agilitykurs för Tobias Sjöberg vinner man sin klass i KM.

Logiskt giltigt. Men induktionsproblemet genomsyrar tyvärr argumentet.

Solbränd på både näsa och nacke...

Dubbel vinst i Botkyrka 29/4- 2012

Publicerad 2012-04-29 20:56:03 i Agility,

I morse bar det av till klass 1 tävling i Botkyrka! Jag skulle vara där lite tidigare eftersom jag även skulle vara funktionär. Första loppet var agility där jag som vanligt har som mål att Rozz ska ta kontaktfälten. Det var ingen svår bana. Han tog a-et och vippen klockrent, men balansen var det lite osäkert. Jag var 50/50, AC/DC, kalla det vad ni vill, om han hade tagit nergången eller ej. Jag ser honom utföra nergången precis som jag vill, men ser inte hans ben pga att jag är helt felplacerad. Jag glimtar på domaren som anser att han trampade. Vi går i mål på tiden 24,34. Banan är 155 meter lång. Vi vann med 7 sekunder till tvåan








Hopploppet var däremot inte särskilt intressant. 15 hinderpassager och ingen slalom.
Rozz gjorde vad Rozz gör bäst. Han sprang in på tiden 16,41 på en 120 meter lång bana. Här var det inga osäkerheter och vi vann med 2,5 sekund till tvåan.



Grattis till Maja o Zoro som inte längre är med oss... i ettan utan blev uppflyttade tack vare vinst i agilityn.
Grattis även till Alva o Bilbo som tog sin första pinne!!!

Tentavecka! Metafysik 1

Publicerad 2012-04-26 17:09:45 i Tobias,

Då var det tentavecka igen efter att ha kämpat mig igenom utdrag från Parmenides, Platon, Aristoteles, Anslem av Canterbury, Réné Descartes, G.W. Leibniz, David Hume, Immanuel Kant, G.W.F. Hegel, Ludwig Wittgenstein, Edmund Husserl, och Heidegger.

Jag har valt att skriva om skillnader och likheter mellan Parmenides och Platons sätt att se förhållandet mellan sken och verklighet.

Mycket tänk och lite verkstad.

Wikipedia:

"Parmenides menade att vår uppfattning om världen omkring oss som skapas utifrån våra sinnesorgan är felaktig och att det finns en sann verklighet som består oberoende av oss. Han lärde vidare att endast det som existerar finns till. Det som inte existerar har inte funnits, finns inte nu och kommer inte att finnas i framtiden. Utifrån detta menade han att varat alltid har funnits och kommer alltid att finnas eftersom ingenting kan bli till av ingenting.

Parmenides menade således att tanken på det icke varande inte heller är möjlig. Detta får till följd att tomrum är något som inte existerar, vilket i sin tur betyder att det inte kan finnas rörelse eftersom rörelse kräver tomrum att fylla upp. Det är inte bara rörelsen som kräver tomrummet, det icke varande, utan även förändring och mångfald. Det kan inte finnas flera föremål då dessa kräver tomrum som avgränsar dem från varandra. Då det inte finns något tomrum och därmed inte heller något som avgränsar dem, så kan det bara finnas ett föremål."

 

 

"Platons grottliknelse är en dialog mellan Sokrates och Glaukom i verket Staten. Här beskrivs verkligheten som en grotta där en grupp människor sitter fastkedjade med ryggen mot öppningen. När föremål och personer passerar förbi utanför grottan kan de fastkedjade endast se skuggorna som kastas mot bergväggen, men uppfattar dem som verkliga objekt, de har ju aldrig sett något annat.

Om en person sedan skulle föras ut ifrån grottan skulle han först bli bländad av solens starka sken och förvirrad när man pekar ut de riktiga föremålen som han endast sett skuggorna av. Men efter ett tag skulle hans ögon vänja sig vid ljuset och se verkligheten för sig själv.

När han sedan tänker tillbaka på människorna i grottan och hur de sinsemellan tävlade och berömde varandra för deras förmåga att tolka skuggorna, måste han känna sig lustig över dem.

Men om han däremot tar sig tillbaka till grottan, för att upplysa dem om sina upptäckter, kommer han ha svårt att övertala dem. Inne i grottan där hans ögon nu igen fylls av mörker kommer han ha svårt att se skuggorna i sina skumraska ögon. Där kommer de nu skratta åt honom och påpeka att världen utanför förstört hans sinnen och dit är det ingen mening att gå. Och skulle någon komma och försöka befria dem från sina bojor skulle de säkerligen göra allt motstånd de kan för att få stanna kvar."

 



Nacka 21/4- 2012

Publicerad 2012-04-24 21:37:13 i Agility,

Vi tävlade ju i Nacka i helgen!!!
Vi började med agilityklass 1 där vårt mål var att Rozz skulle ta alla kontaktfält. Duktig hund vet vad han ska göra! Men tyvärr fick vi två vägran då han insisterade att gå utom ett hinder. Kan bero på att vi tränat det mycket på senaste tid. Men vi nådde målet och fick näst snabbaste tid trots två vägran.

Hopploppet hade vi satt som mål att vinna!
Vi genomförde en perfekt Human Arrow mellan 2 och 3. Sedan var det bara ett bakombyten och två blindbyte som genomfördes. Jag lyckas faktiskt nolla med lillskiten. Vår första sådan på en officiell tävling. Det hade varit perfekt om vi hade vunnit för jag har aldrig vunnit ett klass 1 lopp förrut. Vi gick i mål på tiden 22,41. Jag trodde inte att det skulle räcka hela vägen, men det gjorde det! Med 0,8 s ner till tvåan grejade vi det! Banan var 135m lång. Om man nu skulle dela det med min tid så får man fram att han sprang 6m/s!!

Så vi uppnådde alla våra mål inför Nacka! Visst hade det varit roligt att vinna agilityn med, men han tog kontaktfälten.

NÄSTA AGILITYBANA VI SKA ERÖVRA ÄR BOTKYRKA DEN 29/4!!!!

Snapphanefejden 2009 Ja-son

Publicerad 2012-04-24 20:23:19 i Filmer,

Här är ett gamalt klipp från 2009. Mitt hår är svart så jag är nog ca 18 år och Ja-son är 3 år. Klass 3 i Hässleholm. Tänk om man hade kunnat åka tillbaka  och rätta till mig... :)

Vinterträningen

Publicerad 2012-04-24 20:15:53 i Filmer,

Hade bara en vinterträning fram till mars. Detta är 27 januari, tror jag. Jag passar på att försöka träna på allt, inklusive distanshandlig vilket jag ångrar att jag gjorde. Ska man träna ska man träna offensivt!

Ja-son

Publicerad 2012-04-24 11:59:50 i Ja-son,

Missnutt´s Dog Ja-son.
Jag kan inte skriva en kort löpande text om denna hunden, så historien får mest omfatta om hur han kom in i familjen och hans små upptåg.

Ja-son är en Australian Shepherd född 05-02-2006. Anledningen till att jag skaffade en aussie var för att när jag skulle skaffa ny hund efter Dolly sa alla åt mig att det var självklart att jag skulle skaffa en Border Collie. Jag har aldrig gillat att gå med strömen och dessutom hade jag bara sett en BC som inte kröp längst med marken hela tiden. Det är mammas BC Harris. Han är inte som han ska, på något sätt, men han är glad. Alla de hundarna som jag hade sätt tålde inte att man sa till att de hade gjort fel. De var väldigt veka uppfattade jag det som. Om jag inte skulle ha BC, vad skulle jag skaffa då? Jag ville ha en hund med fart, som är villig att arbeta och kan tåla att jag blit irreterad. Efter att ha pratat med aussieägare var det inget snack om att det var en sån jag skulle ha!
Jag hade väldigt tur att Ja-sons uppfödare, Pia Augustsson och hennes söner, precis hade börjat med agility i våran klubb. Så jag tog kontakt med henne och det visade sig att det kanske var en valp kvar i en kommande kull i februari! Nu var det slutet av sömmaren/början av hösten då jackorna hade börjat dekorera klädhängarna i hallen.

Jag hade mina utseendebeskrivningar: Blue merle hane med full svans.
Prioritet 1: Hane
Prioritet 2: Blue merle
Prioritet 3: Full svans

När valparna kommit var där två blåa hanar, men tyvärr dog den ena och den andra viste Pia att den skulle jag troligt vis inte få. Så jag hade inte en aning om vem jag skulle få. Jag gjorde mitt bästa att hålla mig neutral mot valparna när jag såg på bilder och hälsade på dem i Markaryd. En efter en fick jag reda på att jag inte skulle få tills det bara var två trefärgade hanar kvar. Jag hade redan släppt mina kriterier på utseendet, för nu ville jag bara ha en hund! Det stod mellan en hane med 3 eller 4 koter till svans och en annan, nästan identisk, med lite längre svans. När valparna var ca 4 veckor kunde jag inte hjälpa att välja ut en favorit. Det var den som hittade på mest skit, som att hoppa ut från valphagen, och lekte mest. Det var den där med 3 eller 4 kotor till svans.
De som skulle välja valp kunde inte bestämma sig och det dröjde enda till leveransdag som jag vankade fram och tillbaka på osäkerhetens stig. Det gjorde inte mig säkrare med vetskapen om att leveransdagen var den 1 april heller.
Så på morgonen, på mänsklighetens favoritdag, åkte jag och familjen till Markaryd för att bli med en valp. Det var straight down to business när vi kom fram. Vi gick in i köket där valparna befann sig och Pia pekade på en trefärgad hane. Det visade sig att jag fick Min uttittade valp!!! Sedan satt jag och gullade med honom och jag lekte med honom tills det var dags att bli bjudna på frukost. Jag kastade i mig maten för att fortsätta vara med min Dumme Ja-son! Men det var något konstigt med honom nu...
När jag lyft upp honom från valphagen och satt mig på golvet med honom kastar han sig in under soffan och krålar långst in i hörnan mot väggen. Jag drar ut honom men han insisterar att han ska vara under soffan. Jag undersökte vad som var så intressant under soffan genom att själv kråla under. Där låg Ja-son och åt något...
Det var en matsäck som stod i hörnan, en stor sådan på 15kg, med hål i botten. Jag är inte dum, och jag kände inte Pia så bra, men jag visste redan då att människor är konstiga och jag tänkte -"Det är nog så hon göder valparna när de ska vänja sig med torr mat." Nej, jag visste inte bättre än så om valpar och uppfödning. Så jag gick till de andra som satt i rummet brevid. De frågade om jag redan tröttnat på Ja-son. Jag sa som det var: -"Han äter bara hela tiden." Pia och mamma tittar på varandra och utbrister-"ÄTER???" och rusar ut till hundarna.

Pia berättade att det var första gången Ja-son åt torrfoder och att det ska man fortsätta med i några veckor till och sedan sakta vänja dem med hårt torrfoder. Men sedan den dagen har Ja-son vägrat att äta blöt mat.
Enda sedan Ja-son kom in i vår familj har han överaskat oss med ojämna mellanrum. Dagen då jag hade fått hem honom sprang av runt, hög på sin egen existens, och jag blev trött på honom och tyckte han kunde vila en stund. Lättare sagt än gjort. Jag hade honom i vår soffa bredvid mig och han sprallade som tusan. Tillslut blev jag så trött på honom att jag la han ner och sa -"SOV!!" och hunden somnar... efter en halvtimme vaknar han och jag säger åt han att sova, och han somnar igen.

Några veckor sedan hade vi beställt pizza. När vi öppnat pizzakartongerna och börjat äta ser jag att Ja-son står på andra sidan bordet. Toppen av hans huvud och öron syns. Plötsligt försvinner de och i nästa sekund flyger det en aussie från golvet över bordet, och pizzorna, och landar i soffan. Kan säga att vi alla var lika förvånade, utom Ja-son.

Min agilitydebut

Publicerad 2012-04-24 00:30:53 i Agility,

Det är väl lika bra att börja från början. För 32 år sedan, 2000, jag skulle fylla 10, 11 eller 12 år, fick familjen den första hunden som jag på riktigt kan komma ihåg. Vi hade innan en Bernen Sennen när jag var jätteliten, som jag bara har ett par vaga minnen ifrån, som hette Örlan. Jag kan inte säga mycket om den hunden. Men enligt mina föräldrar var hon allt mellan oväntade Rosor från en beundrare på en söndag och hemorrojder.

Men det är BC/Collie blandrasen Dolly som jag ska skriva om som föddes 3 augusti 1999 och gick bort 2007. En mycket förnäm dam som inte gjorde något som inte passade henne.
Mamma hade fått prova på lite agility med henne på slutet av en valpkurs som hon gick på Hässleholms HU. Mamma bestämde sig för att förtsätta med agilityn efter valpkursen. Jag minns inte hur jag hamnade på en Barn med Hund- kurs, men jag minns första kurstillfället: Samling i lektionssalen. Jag har alltid haft en naturlig förfallenhet att se mat och äta mat, så det första jag såg var ett kexchoklad och en Coca- cola på bordet längst fram. Förgäves tändes hoppets ljus inom mig. Redan innan mina instruktörer hade börjat kursen var kexchokladen uppäten och hälften av Colan var drucken av den ena av mina instruktörer.
Nästa minne är vi utomhus, fortfarande första kurstillfället, och ska testa på ett hopphinder med hunden. Ett tunnt snötäcke vilar över marken och snöflingorna faller graciösare än Ikaros från den stora lampan ovanför mig. Hindret var uppsatt på small- höjd. Inga problem för min nästan redan grundtränade hund... Mamma hade redan lärt henne lite grunder från valpkursen och gick paralellt med henne en agilitykurs på en annan veckodag än Barn med Hund.

Efter ett tag började vi träna mindre kombinationer och jag upptäckte snart Dollys svaghet. - Hoppa ett hinder > ett varv runt planen > ta ett till hinder > ett varv runt planen...
Och var det så att mamma var med så sprang hon till henne hela tiden. Jag brydde mig inte så mycket som det. Det var något hon gjorde som jag inte kunde göra något åt. När jag idag ser andra nya förare med en hund med liknande problem som jag och Dolly hade, och jag ser hur de blir irreterade över sin hunds beteende eller suckar och stönar i stället för att bita ihop, kan jag inte förstå dem. Jag var fantastisk på den tidan att bara acceptera saker som de var. Jag och mamma kämpade ett år innan Dolly kunde ta en bana utan att ta ärovarv. Men det stoppade mig inte att ställa upp i en klubbtävling innan Dolly kunde hålla sig på banan.

Jag har nu kommit till slutet av historien om min agilitydebut. Det var en klubbtävling i Hässleholms HU 2001 eller 2002. Det är nog bäst att börja med att jag kom 5:a och fick pris och rosett. Som jag har berättat var detta när Dolly fortfarande dorg på ärovarv och stack till mamma. Ändå kommer jag 5:a. Visserligen var där bara 7 startande, men ändå. Jag tror trots det att jag har världens sämsta lyckade debut. Vi kom i mål på 245 fel. Det mesta tidsfel. Men jag kom i mål.
Kort och gott, Stort och smått

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela